| Emma 的个人资料Leewana照片日志列表 |  工具  帮助 |
|
8月31日 då var det överStälldes i dagarna inför ett extremt tufft dilemma. Valde tydligen rätt genom att berätta, vilket jag är glad för. ”Its only at times when I’ve got nothing to say that I can really talk to you. It’s at times like these when I really should speak up, that I cant find myself to say anything at all” Har spenderat större delen av dagen med att ha ont i magen, tvätta och titta på gamla hi8 filmer från min uppväxt. Mycket man inte kunde ha väntat sig. Överraskande men sant var jag ett glatt, roligt, snällt och mycket vackert barn. Undrar hur ens egna skulle ha sett ut... Ikväll vill jag inte sitta hemma o uggla. Skickat iväg många ansökningar, disney world, kryssningsbåtar, callcenter, pubar och restauranger runt om i världen.. längtar efter svar. vill rensa dig från huvud så som kropp samtidigt som en del av mig oxå önskar att du fanns hos mig idag... 8月24日 post-piteå-traumatisk-stressJa nu har vi varit hemma rätt länge... eller hemma? var är det.. Besöket från piteå blev en smärre katastrof.. måste ha varit norrlandsluften som gjort mig tillfälligt förvirrad.. vad i herrans namn tänkte jag på? mycket fester, grillfester och kräftskivor på sistonne.. and me like.. pratat en del med folk från förr.. som jag mer eller mindre motvilligt förstått att de ska stanna i dåtiden...trots att vad som sägs o vad som görs är två helt olika saker...måste jag tänka smart.. ska nog bli smart..nu Den närmsta månaden får jag sova på min systers soffa (thank u doll) och jobba ute på äventyrslandet.. igen.. vad som sker efter det är väldigt oklart.. planer ändras hela tiden.. o inte riktigt till vad jag tänkt mig.. lite rädd för att begå misstag.. gammal och smart nog till att inte utsätta mig själv för besvikelser.. eller? Sista natten i lägenheten.. and I wont sleep... the memories will eat me Slutet på en era.. dags för ett nytt kapitel vad ni missateftersom pernilla tog med sig datorn när hon lämnade mig i piteå är det ett litet glapp i historien... skriver nu av allt kladd från kollegieblocket som jag hade i kiosken de sista veckorna... hoppas jag inte förvirrar allt för mycket...
" Händer är bra, speciellt dina. Är nog nymf. Skogskåt. Saknar dig. Du är len"
1/8
Idag har penila lämnat Piteå med stor saknad. Det var avskedsfest med hög partyfaktor. Havsbad, bastunäckande, joddlande, hjulande, shottande, hånglande, groggande, raggande och mordförsök som kryddiga inslag. Anders vaknade nog upp med fet ångest. Men hundratusen norska kronor rikare iaf
Lördag 4/8 Fy fan vad emo jag är. Måste rycka upp mig. Jag klarar mig verkligen inte utan mina vänner. Det är ett som är säkert. Viktigast i mitt liv just nu är Pernilla, Sarah alla vänner och familj såklart. Saknar Malin så. Utan dem rasar jag som ett korthus.
Count Cameleont ringde igår. Även om samtalet bara varade i fem minuter och mestadels handlade om hans nyfunna kärlek och hur sorligt det var att hon skullle åka ifrån honom.. så fick jag höra hans röst!! och jävlar vad allt började snurra igen...veckorvis att dämpa och på sekunder är allt upprivet. Att jag älskar är nu uppenbart och inte längre en hemlighet..Jävla oflyt
vet inte vad jag håller på med.. sms med malmö-man.. ska träffa jacob från köpenhan (som jag träffa på öland) någon emil härifrån.. samt brighteyes som tydligen ska köpra glass av mig idag. Ska tydligen ut med honom ikväll.... vill bara sova typ.
Måndag 6/8
Imorgon fyller jag 23.. damn Im old. Jag är vuxen.. jeeses.. when did that happen. Det ekar mycket i hjärna o hjärta just nu. Om någon vecka är jag hemma i halmstad igen. Bara några dagar efter det ska jag tömma lägenheten.. o flytta... where to go?
Vad fan har jag gjort med mitt liv. Gymnasiet var den lyckligaste tiden i mitt liv. Saknar. Högskolan i Karlskrona.. minns det knappt.. Frankrikevistelsen ^^ vill jag ens minnas?
3 års destruktivt/överlyckligt förhållande med min älskade mattias. Han är nu i bygga-bo fasen med Karna.. best of luck. Arbetet på Old Smuggs på Jersey.. Vilken upplevelse och erfarenhet... Vad vill jag göra nu? Har aldrig varit såhär fri i hela mitt liv och känslan är omöjlig att beskriva. Skrämmande med spännande på samma gång. Ingen man, ingen skola, inget jobb, ingen bostad. fri.
Tisdag den 7/8 Idag fyller jag år. Grattis till mig. Vad är det då man firar egentligen? Att jag klarat av ytterligare ett år? "Grattis , du är fortfarande med oss" Eller är det att man ska minnas att jag föddes? Det lär min mor erinra sig och är det inte rätt uppenbart? att jag är född alltså.
Att fira att man blir äldre kan jag köpa när man är i farfars ålder, han förtjänar verkligen en klapp på axeln, för att ha 87 år på nacken är en jäkla bedrift. Men att bli 23.. vad är det för festligt med det? Med handen på hjärtat kan jag nog erkänna att detta är första året jag inte en vecka i förtid, sett fram emot bebådelsen, planerat hur jag ska fira, hur jag ska få så mycket belysning som möjligt. I år var alla de känslorna borta. Lite som när man slutade tycka om julen.
Igår 23.45 (efter pernilla darling ringt o sjungt) satt jag vid havskanten och stirrade ut. Försökte bli lite sentimental med det gick inte. Reste på mig, skakade borts sanden och tänkte något i stil med "farväl fucking barndom" Ifjol hade jag på mig samma kjol (som mor köpte till mig i GBG) Vi var ute o käka och shoppade tillsammans med Malin. Pappa och Sussie kom och hälsade på mig (då jag skickade ett sms till min far som var exklusivt ämnat till min pojkvän Jon och fick extremt pinsamma efterföljder) Åh Jon, det var han o jag för 365 dagar sen. Vilken jävla passion vii hade, aldrig varit med om liknande. Men det var nog det enda vi hade.
Han och jag körde ut till Kusin på Hälsö, åt middag, badade, seglade, drack vin och lekte med barnen. Nattade dem tillsammans då Jon sa " Jag vill" varpå jag svarar "Jag med!!".. ja herregud... sen fucka jag upp det oxå |
|
|
