ENSAM STÅENDE MÖRK HÅRIG SJUK SKÖTERSKA ÖNSKAR BEKANTSKAP

Så stod det att läsa i en kontaktannons här på porrigt.se. Arma människa. Hon står väl där ännu mörk, hårig och sjuk och undrar varför ingen svarar. Jag gissar att detta är en kvinna med lång varig erfarenhet av livets avigsidor... Det här handlar om särskrivningar, en styggelse som breder ut sig alltmer i det svenska språket. Exemplen är otaliga, och de blir bara fler. Orsaken? Möjligen står den att finna i en jobbansökan som nyligen kunde skådas i landstingsposten:
”Jag har ingen vidare utbildning, men...”
Nej, jag anade just detta: att det är lite si och så med undervisningen i modersmålet nuförtiden.


Det är till och med så illa att särskrivningssjukan har nått universitetsnivå. En mig närastående kvinna, som arbetar just i den miljön, berättar de mest egenartade saker:
Senast var det en elev som fick en tillrättavisning av sin lärare för att ha skrivit ordet ”litteraturstudie”. Den stackars elevens Caligula hänvisade till engelskan och ansåg att det istället borde heta ”litteratur studie”. Sådan lärare, sådana elever... Men kanske finns det en baktanke? Måhända vill denna lärare fostra sin adept till att ”skriva på sin doktors avhandling”?


Den starka angloamerikanska influensen på det svenska språket är alltså en annan orsak. Men ännu är vi några som stretar emot, som tycker att svenska är svenska och inte engelska. De mest engagerade har bildat organisationen Skrivihop. I Norge, Danmark och Finland finns motsvarande föreningar.


De här särskrivningarna hittar man inte minst i affärer av olika slag. ”Fryst kyckling lever”, fick jag veta när jag skulle handla mat förra veckan. Festligt! Ska man servera ”kul potatis” till kanske? Strax intill ett annat anslag: ”Frågor? Vänd er med förtroende till vår kassa personal!”


I fönstret till en musikaffär: ”Halv akustisk gitarr” Särskild lämpad för halvtoner? frågade jag musikhandlaren utan att få svar. I ett annat skyltfönster: ”Rak apparat till vrak pris”. När jag förhörde mig om vad en krokig apparat kostar, tittade expediten, möjligen en halv bror till musikhandlaren, på mig som om jag inte vore klok.


Hos keramikern: ”Paj form, endast 89:-” Ett hutlöst pris för en sekunda vara, eller hur? ”Torkar blad från 10:-” frestade biltillbehörsfirman med. Vad det skulle kosta att torka en hel bok framgick dock inte, däremot att man även kunde köpa ”sex och åttacylindriga bilar”, men jag frågade inte vad sex kostade, jag har ju alla Internetporrsidor att leka med.


Många journalister gör samma sorts tabbar, på en familjesida kunde man exempelvis läsa att nån skulle fira ”50 års jubileum”. Nog för att jubileer kan vara roliga, men att hålla på och festa i ett halvsekel? I en veckotidning hos tandläkaren: ”Ovädret var fruktansvärt, plötsligt kom en kul blixt och slog honom till marken.” Jo, jo... Hur kul var det, egentligen?


Annonssidor kan också ha sina små pärlor. Under fastigheter säljer: ”Sjö nära tomt till salu”. Toppen! Vem vill inte ha en egen sjö? Och så praktiskt med en tomt alldeles intill. Fler offensiva mäklarattacker av det här slaget, tack! Heja alla nasare som vågar visa fram fötterna.


Apropå ingenting så hittade jag i julas en nattöppen restaurang. ”Vi har öppet mellan dagarna”, förkunnade den glada pizzabagaren från San Remo. Härom aftonen var jag där med signor Martini, som genast la märke till en stor skylt:
RÖK FRITT!

Den uppmaningen kan inte missuppfattas, sa signor och tände med ett saligt leende en King Size Killer varpå han fortsatte:
- Det här stället gillar jag! Vi stackars rökare behandlas annars som spetälska i den moderna...

Längre än så hann han inte i sin föreläsning. Sen kom hovmästaren och kastade ut honom. Själv satt jag kvar en stund och funderade över ett annat meddelande från krögaren, textat i blockskrift även det:
SUPER BILLIGT!


Förövrigt anser jag att Sankt Bernhards hundar är stora... särskilt hans schäfrar. 

Vår humor är sämst.. sök på ”Pippi för fan ” på youtube... and you’ll know what I mean.,
Pippiskämten har gått så långt att Slampan köpte mobilband med pippi på åt oss..

Slampan och jag har legat med varandra tre gånger.. o han har legat med pernilla nu oxå.. hon ville bara ha den i röven hela tiden o att han skulle slå henne och till slut när hon bad honom kissa på honom så fick han nog o gick därifrån...

det är iaf vad vår gemensamma chef tror stenhårt.,.. varje gång han kommer in i kiosken o pratar med mig kan jag fan inte se honom i ögonen utan att vara tvungen att hålla mig för skratt.. har fått läsa sms:en han skickat till slampan .. o herregud vad han köper det...

Ikväll ska vi avslöja att det hela var ett skämt som gick överstyr.. han kommer säkert bli besviken o ledsen då han trott att hans personal var knullglada slynor... hahah... jaja. nått måste man fördriva tiden med...

Idag kommer mamma och jag ska få se stan .. helt otroligt .. glad! 

 Idag ringde jag Sarah och har nog inte blivit så glad på evigheter. Saknar henne så mycket och det var en orolig lättnad att höra att hon har det bra och inte är arg på mig.

Annika har fått en pojke. Gustav på ca 2 veckor. Vad ger man då i present? Grattis till henne och hennes man och välkommen till världen killen!

Har tappat mycket av mina grundläggande behov känner jag. Behöver inte sömn, vila, mat, socialt umgänge, sex eller närhet alls i den utsräckning som jag haft innan. Avtrubbad, hela jag ligger lixom lite latent i bakgrunden och väntar på att släppas loss.

Får mer eller mindre panik när jag tänker på vad som komma skall när jag flyger hem. Första kvällen är given, då blir det till att slänga in väskan, ta en dusch o sen knata ner på stan o titta på folk. Den 18e är även en kväll som jag verkligen ser fram emot. Då blir det kräftskiva hemma hos frida. Alla tjejerna samlas en enda gång under sommaren. Sista kvällen oxå förmodligen då alla ska fara åt sitt håll till hösten.
Changes..

Var ska vi ta vägen? Lutar åt Norge o jobba.. o sen ut o resa.. men först blir det nog en sista minuten till solen och bara slappa en vecka..

Nu återstår ca 220 timmars jobb innan jag blir fri...

Saknar er alla!

En morgon vaknade jag upp i ett mörkt rum, i en odör blandad med mjukglass och fotsvett. Är jag död? Har jag hamnat i limbo? Var är jag?

Ölburkar står på bordet och klockan visar 08.05. Fan va jag har ont i fötterna!
Heltäckningsmattan syns knappt till för alla kläder som täcker golvet. Badrummet verkar ha råkat ut för en smärre katastrof. De hade nog döpt den till ”femskift”
”Can I get a super.. Can I get a ci” spelas på repeat i huvudet när smink spacklas på och med stapplande steg tar jag mig ner till hotellobbyn. ”Var fan la jag min frukostlapp?”
Ett ägg, två skivor ost, gurka, skinka, fil,juice... tugg svälj, sno med mackorna, take away kaffe o en ryk på väg till kiosken. När jag går ut genom dörrarna bländas jag som vampyr. ”Var det inte såhär ljust när jag gick o la mig inatt?
Kånk på dator och växelkassa. Låser upp dörren och snubblar på soptunnorna som togs in kvällen innan. Jävlar!!!! Glassen har smält. Jäla oflyt hela tiden. Ringer Robin på Diplom is som svamlar bortförklaringar på norrländska.. suck
Bananders Fixarjocke McGayver får fixa det.

Slår på alla maskiner o lampor och fixar i ordning inför öppning. Fäller upp ett av parasollerna som en smäck i fejjan, tappar en askkoopp på foten just idag när jag har tåsandalerna.
Fyller på mjukglassmaskinen o tappar påsen så det skvätter o lämnar mystiska vita stänk över hela min överkropp.
Sätter på kaffe och diskar glasslocken och sjunger en stund. Klar! Fan va gott med cigg o kaffe, HELVETE glömde sätta på timern...
Nu kommer kunder.. skrikande ungjävlar som inte kan bestämma sig för vad dem ska ha.. hundrasju kronor tack.. ja vi tar norkska.. skit oxå.. glömt lägga i kassan.. heheh... ett ögonblick.. yessss.. nu har dem gått.. o var fan e pernilla.. klockan är snart 11.


(to be continued) 

 ag hatar piteå..

Igår kväll när jag slutat tog jag ett bad .. i väldigt varmt vatten.. herre min skapare vad skönt det var. lämnade en svart rand efter mig. Satt nere vid stranden o drack öl med slampan o pernilla.. sen blev det hotellbaren (ovanligt). Pernilla hade min tunika på sig som klännig så det såg ut som att hon inte hade några byxor. Hon svepte in sig själv i en munkjacka för att tona ner effekten lite. Hon blev sen uppbjuden av en överförfriskad man i femtioårsåldern varpå pernilla tackar nej med ursäkten ”jag kan inte, jag har inga byxor på mig”.

Satt o rökte precis o betraktade folket som betalar tiotusen för att hyra en stuga en vecka på detta horribla ställe. Mamma klädd i rosa hotpants och nikeskor av senaste modell med matchande top, rayban, och magväska. Pappa på cykel tre meter bakom, med beiga shorts, beige shorta, beiga seglarskor, skärp och Hjälm. Jämte honom cyklar son med exakt samma kläder.. och hjälm. Jag blir mörkrädd.. Kände för att besjuta dem med ett paintball gevär för att sätta lite färg på deras tillvare o se hur de skulle reagera på något som de inte planerat in sen tre veckor tillbaka i deras handdator.

Det knackade på vår dörr inatt.. o då var det tre norrmänn i 20 års åldern som gått fel, men klev på ändå och stannade ett tag. När pernilla var ute o rökte o pratade med sin man o jag satt själv kvar knackade det ytterligare en gång på dörren. Det var gestapovakterna som arbetar på området. Det bad mig vara tyst för att det hade kommit klagomål. Smög tyst som en mus o lade mig ner väldigt långsamt för att jag var rädd att lakanen skulle prassla för mycket.

Bara för att liva upp stämmningen lite bytte jag ut pernillas namnbricka till ”Grete” .. o nu får jag surt heta ”Maggan”.. Bella får heta Betty.. men vi har inte kommit på vad Millan ska heta ännu.. Ingeborg kanske?

Ska skicka in Betty till stan för att handla taimat åt oss.. fy fan vad jag ser fram emot det.. tragiskt =)

Kan inte skriva mer nu.. har inga byxor på mig

Igår hände det något. Vi åkte en bil.. bland hus.. o vi satt hemma hos en människa.. i ett hus!!! =) Glasstjejerna tyckte att vi skulle följa med och festa och vi var väl ute på puben vid halv två tiden.. När jag o pernilla druckit vår tredje öl kunde vi inte sluta skela, så det blev Max drive in .. smakade gudomligt! Andades in maten o somnade dryga två sekunder efter. Imorse var jag föga vacker och pigg.. Klar med öppningen o längtar efter pernilla. Idag är det jättefint väder.. det är bra.. men inte för mig.. det innebär att man får jobba som en svettig röv. Det är dessutom söndag så folk har inget bättre för sig än att käka glass.

Igår var pernilla arg. Hon sa ”nu börjar jag bli irriterad på dig” till vår chef. Har aldrig blivit så imponerad i hela mitt liv.. eller?

Tror jag hade kul igår... eller en gång hade vi det iaf.

Kollade på flyg igår. Tar ett till landvetter. Pallar inte tåget tillbaka. Ser fram emot känslan som kommer uppfylla mig när detta är över. När vi stått ut klart. När vi lyckats. Tror inte jag upplevt något i jämförelse med hur jag förväntar mig att det kommer kännas. Alla cash i fickan som man svettats ihop och gjort uppoffrningar för. Är det stolthet?

Hoppas ni har en underbar sommar!

Glass o kram 

Sitter i mitt hem på Pite Havsbad.. Har börjat tycka ganska illa om det, de senaste dagarna får jag nästan panik för att jag är fast här.
Det sägs att det är fint här i Norr.. Det är säkert sant..? Har bara sett havsbadet. Knappt det egentligen..men iaf vägen från hotellet till kiosken, en sträcka på ca 200 m.
Emma har räddat mitt liv, för att hon kom hit. Jag är rädd att jag förstört hennes, för att hon kom hit.
Jag jobbade 300,5 timmar på 16 dagar. Sjukt.
Man kan säga att dagarna är ganska upprepande. Varje dag går vi upp, dricker kaffe på väg till kiosken, jobbar o dricker mer kaffe, ibland händer det att en fisksnubbe tänder eld på containern, jobbar ännu mer o sen går vi hem till hotellet. Duschar o byter om, sen ner till hotellbaren där Bengan inte längre spelar (varför Bengan, varför?) Vi dricker Norrlands Guld o tittar på fulla tanter o gubbar som dansar bugg. Igår tänkte jag: jag köper Mariestad ist för Norrlands Guld, varför inte liksom, living on the edge. Men det var att ta i, Emmas psyke klarade inte av en sån oförberedd förändring. Hon sa att hon började se strössel framför ögonen o fötterna kändes som mjukglass. Det gör vi inte om.
Anyway, längtar hem... Norrland i all ära men det suger stenhårt. 

bokstavligt talat... igår när jag o per skulle gå med kaffe till slampan som sitter i en biljettkiosk (eg. en ursäkt för att komma ifrån i 2 min) så upptäcker vi på tillbakavägen att containern som står runt hörnet på glassen står i höga lågor. Sprang som en jude med puls på 200 o hämtade en brandsläckare. Anders hämtar en vattenslang o fyller den nästan med vatten. Rök ordentligt i nästan 20 minuter och det luktade föga gott inomhus. Usch o fy.
Somnade tidigt igår.. redan vid 1 tiden, så idag borde jag vara pigg o glad. Nyss klar med öppningen o sitter nu och ser fram emot att pernilla ska vakna o komma hit med lite kaffe o kärlek.

Hur har ni det där ute i verkligheten? Snälla skriv o berätta!

love y'all!

Kram! 

Varit här lite mer än en vecka men det kunde lika gärna ha varit ett halvår. Sover dryga 5 timmar om natten.. jobbar dryga 14. Drömmer om mjukglass.. ”ska du ha din softis i kex eller bägar? Med strö eller sös?” Jävla massa norrmän här uppe. Träffade ett par trevliga gutter för några dagar sedan som dessvärre har åkt hem. Vet inte vad jag ska skriva om. Känns som man är helt isolerad här uppe. Bor på havsbadshotellet i dubbelrum med pernilla som luktar fotsvett. På nätterna kan man roa sig med att hänga i hotellbaren o lyssna till skelögde bengan som spelar dåliga covers. Norrlänningar o norrmän kan fan inte supe.. bara slåss...

Är man nymfoman om man kommer i sömnen?  

Senast vi stod stillva var vi i Södertälje. Idag 13.30 gick bussen ifrån Österskansk, halmstad och imorgon 1251 är jag framme på Luleå Central. Vidare därifrån hoppas jag att Pernilla kör bil till slitdestinationen Piteå. Hon och jag ska jobba 14timmars pass tillsammans 7dagar i veckan i en glasskiosk.
Varför gör man något så skadat?

Missat att skriva nu på ett tag och därför är det svårt att greppa allt som skett de senaste veckorna. Sweden rock, hultsfred, öland, snubbe och fest fest fest, äventyrslandet mm mm. Count Cameleont har gjort mig glad och ledsen om vartannat och jag kan inte tänka klart i det sällskapet. Det har inte varit många nyktra dagar i sommar (eg. sen cypern i april) Inkassokra och påminnelser har staplats på hög medans jag varit ute typ 5 kvällar i veckan. Nu i Piteå kommer jag tjäna runt 6,700:-/v i näven. Kommer antagligen jobba röven av mig så att jag inte kommer ha varken energi eller tid till att spendera pengar, festa o hälla i mig sprit. Detta kommer verkligen sätta min karaktär på prov. Måste gå in för detta med samma dedikering som på Jersey. Detta kan nog även ses som ett test på min och Pernillas relation. Kommer hon och jag kunna resa världen över som vi planerara?

Igår var det avskedsfest men även en mycket speciell släktträff. Robert och Magnus från Lkpg var i stan. VI spelade minogolf och grillade tillsammans med far och sussie och på kvällen gick vi ut tillsammans med ett stort gäng. I samlad skara fixae vi fram två flak öl kl 0300 på natten och fortsatte festen hemma hos mig. Vi var inte i säng förrän 8 på morron. 11.00 dagen efter gick min buss. Avskeden med Kappan gjorde fan ont. Världens lamaste kram som inte ens kan tolkas som en kram vid närmre eftertanke.
Varför söker man kontakt med folk om man inte har något att säga?

Tjuvar och banditer vad jag är trött på mansfolk. Måste glömme och fattta.
Satt och pratade med en god väninna om ens egentligen beteende gentemot män. Hon sa med ett övertygande lugn att hon kommit till terms med att alla män är otrogna svin. Att hon (om hon haft man ) inte skulle bli arg om han var otrogen. Hon menade på att det isf vore hans förlust och att man måste låta dem ha sin frihet och sitt liv för att ”fånga dem”. Med detta i beaktande ser jag på en annan god vänninna som är vansinnigt kär. Hon får spel om han inte hör av sig på 2 timmar , väljer att gå ut med polare istället för henne en kväll, eller inte svarar på SMS. När han väl gör det väljer han sina ord väl och skriver uppvaktaqnde och sött. Då tycker hon att han fjäskar och att hon inte ”pallar” vara med någon som bara är med när det passar- Dem har precis träffats och jag blir rädd för hennes hysteri. Är vi kvinntimmer psycobitches och neuvrotiska katstrofer eller är det isf jag som misstolkar och överanalyserar handlingar och bristen på dem? Kanske borde man ibland bara ta ett djupt andetag och låta saker bero?

Eller alternatvit åka 180 mil ifrån situationer som får en att få fnatt?